Kulturveckan i Sunne

»För att han i existentiellt mättade och mångtydiga romaner gestaltar människans motsägelsefullhet.

I Steve Sem-Sandbergs prosakonst är språket inte bara ett medel för att berätta en historia, utan något i sig självt; en organism som kräver sin egen plats och insisterar på sin egen betydelse i den värld den beskriver. Det är ett språkarbete som lyser upp och besvärjer de ofta mycket mörka platser romanerna besöker.
 
I romantrilogin Theres (1996), Allt förgängligt är bara en bild (1999) och Ravensbrück (2003) och i romanerna De fattiga i Łódź (2009) och De utvalda (2014), eller senare års W. (2019) och Oceanen (2022) återfinns en lång rad komplexa litterära individer skapade utifrån befintliga förlagor som speglar några av Europas plågsammaste erfarenheter.
 
I likhet med Selma Lagerlöf finns hos Steve Sem-Sandberg ett genuint intresse för människans och tillvarons gråzoner. Begrepp som ondska och godhet, hopp och förtvivlan är inte nödvändigtvis varandras motsatser, utan flytande företeelser. Hos båda författarna finns också en stark solidaritet med den trasiga, misslyckade människan som fastnat i sig själv eller är oförmögen att frigöra sig från godtycket i det samhällsliv som omger henne. De visar båda hur livet kan få en människa att brista och falla sönder, men också vad hoppet om upprättelse och värdighet kan betyda.«